När det handlar om datorkomponenter står priset för en viss komponent nästan alltid i relation till kvaliteten på komponenten. Dyrare processorer eller skärmar har nästan alltid högre kvalitet och  längre livslängd än billigare diton. När det gäller köp av hela datorer är priset alltid en pålitlig indikator på vilken kvalitet man får.

En datorkomponent för vilken ett lågt pris inte nödvändigtvis behöver vara ett tecken på sämre kvalitet är hårddisken. Billiga hårddiskar kan vara precis lika bra som lite dyrare hårddiskar. Den främsta anledningen till detta är att de flesta hårddiskar i dag har samma grundspecifikationer. De flesta hårddiskar man hittar i handeln har skivor med en rotationshastighet på 7 200 varv i minuten och 32 megabyte cacheminne. Sedan skiljer sig naturligtvis lagringskapaciteten mellan olika hårddiskar, men med dessa grundspecifikationer får man en hårddisk som passar de allra flesta behov.

Varför kan det då finnas en stor prisskillnad mellan två hårddiskar som har exakt samma grundspecifikationer? Jo, anledningen är ofta att den dyrare disken av de två kan användas i så kallade RAID-system, där man kopplar ihop två eller flera hårddiskar för att till exempel minimera risken för förlust av data. Med billiga hårddiskar finns ofta inte denna möjlighet.

Vill man kapa kostnaderna ytterligare kan man hålla utkik efter billiga hårddiskar med en rotationshastighet på 5 400 varv per minut. Köper man en sådan hårddisk ska man dock vara medveten om att vissa skriv- och läsmoment kan ta betydligt längre tid än om man skulle använda en hårddisk på 7 200 varv per minut.

Om man är en normalanvändare, som använder datorn för surfning, mindre komplicerade spel samt lagring och uppspelning av musik och film, är det dock i varje fall helt onödigt att köpa en hårddisk med en högre rotationshastighet än 7 200 varv per minut.

Känner du att du vill ut i världen, men inte riktigt är intresserad av att bränna en massa pengar på en jorden-runt-resa? Har du redan gjort den numera klassiska båtluffningen i Thailand? Vill du kombinera en utlandsvistelse med arbete? Då har du två alternativ att välja mellan, nämligen volontär arbete och att resa som au pair.

Nu är det verkligen inte så att dessa två alternativ fungerar på samma sätt. Det är milsvida skillnader mellan volontärarbete och au pair-arbete. Den största skillnaden handlar om vilket arbete det är man utför. Som au pair tar man hand om en familjs barn medan föräldrarna är på sina arbeten. I arbetsuppgifterna ingår barnpassning, enklare matlagning samt skjuts till och från skola/dagis och fritidsaktiviteter. Som volontär reser man till en plats i världen där befolkningen har behov av hjälp. Om ett land drabbas av stora översvämningar kan man till exempel åka till det landet som volontär för att hjälpa till med återuppbyggnaden. Andra volontärer väljer att resa till fattiga länder för att hjälpa till med sjukvård och utbildning.  Man kan exempelvis resa som au pair till usa med Skandinaviska Institutet.

På grund av skillnaderna i själva arbetet ska man notera att kraven för att åka som au pair respektive volontär skiljer sig åt. Som au pair ska man ha ett visst antal timmars erfarenhet av barnpassning. För de flesta länder i världen räcker det med 100 timmars erfarenhet av barnpassning. För att resa som au pair till USA behöver man dock 200 timmars erfarenhet. Dessutom är det meriterande om man har erfarenhet av att ta hand om barn under två år.

De flesta som åker som volontärer har någon form av formell utbildning i bagaget. För volontärinsatser i krisdrabbade områden efterlyses ofta undersköterskor och sjuksköterskor. För utbildningsinsatser i fattiga länder är det till exempel lämpligt om man har lärarexamen eller åtminstone har påbörjat en lärarutbildning.